Det är viktigt med att subjekt och verb på svenska. Man hittar subjektet i en mening med frågan "vem" eller "vad" + verbet.
Exempel:
"Terrorister anföll en restaurang i Mogadishu." - Fråga blir: "Vem anföll en restaurang?" Svaret är terrorister. Terrorister är alltså subjekt i den här menigen.
Subjektet är aktivt - det var terroristerna som anföll restaurangen. Det här kallas för aktiv form.
I tidningar och på nyheter berättar man ofta på ett annat sätt. Man berättar om restaurangen som terroristerna anföll. Om man börjar berätta om restaurangen blir den subjekt.
"En restaurang i Mogadishu anfölls av terrorister" - I den här meningen är restaurangen subjekt, men det var inte restaurangen som anföll. Det var terroristerna som anföll, eller hur? Det här kallas för passiv form. Restaurangen är subjekt, men det är inte restaurangen som gör något. När subjektet är passivt får verbet ett extra "s" - "anfölls".
I en passiv sats kallar man den som är aktiv för agent. I den här meningen är terroristerna agent.
Ett exempel:
Aktiv: Ali fyller glaset med saft.
Passiv: Glaset fylls med saft av Ali.
Inter = mellan - t.ex. internationell (mellan länder)
net = nät - t.ex. fisknät, spindelnät
web = nät
Jag hittade ett recept på nätet
Jag ska leta efter information på Internet.
Jag ska läsa om det på webben.
Internet är många datorer som sitter ihop med varandra i ett nätverk.
Allting på Internet finns på datorer runt om i världen. Datorerna kallas servrar.
På svenska finns tre ord som betyder ungefär samma sak - hemsida, webbsida och webbplats.
På Internet finns miljarder hemsidor. En hemsida eller webbplats är flera dokument/sidor som hör ihop. Det är ungefär som en bok med flera sidor. Sidorna handlar om samma saker.
Alla sidor på Internet har en adress. Alla sidor på samma webbplats börjar med samma namn.
Det här är ett exempel: http://www.camillaskeramik.se Man brukar läsa adressen: "veveve punkt camillaskeramik punkt se"
Man kan se på adressen, att den kommer från Sverige. Alla adresser som slutar på .se används mycket i Sverige. Alla länder har egna adresser, t.ex..sy (Syrien), och .af (Afghanistan).
camillaskeramik.se har flera undersidor, som börjar med samma namn. Här finns några exempel:
http://www.camillaskeramik.se/index.cgi?v=bildspel-bilder
http://www.camillaskeramik.se/index.cgi?v=index&s=om-camillas-keramik-hemsida
http://www.camillaskeramik.se/index.cgi?v=kontakta-camillas-keramik
Alla hemsidor har länkar. En länk är en Internetadress som man klickar på. När man klickar på en länk, visar webbläsaren den sidan. Länken kan gå till en undersida eller en helt annan hemsida med en annan adress.
Man säger ofta att man surfar på nätet. Det betyder att man hela tiden växla sidor. Allting på Internet sitter ihop som ett nät. Överallt kan man komma till många olika ställen.
För att visa en hemsida måste man ha en webbläsare. Det är ett program som visar text, bilder m.m på nätet. Det finns flera olika webbläsare, t.ex. Chrome, Internet Explorer, FireFox och Safari.
Man skriver in en Internetadress i webbläsaren för att visa hemsidan. Då kan man säga att man "går in på" eller "surfar in på" den hemsidan.
Säters Kommun har en webbplats - www.sater.se) Vilken information kan man hitta där?
En blogg är en hemsida, som visar texter, bilder m.m. Den som har bloggen skriver inlägg (texter). Det sista inlägget visas först. Bloggen används för att skriva om nya saker varje vecka eller varje dag.
Vad är adressen till vår blogg här på SFI?
Har du "varit inne på" bloggen den här veckan?
Det finns miljarder med hemsidor på Internet. Det är svårt att hitta det man vill, eftersom man inte vet vilka webbsidor som finns.
Därför är söktjänsterna viktiga. Det är stora servrar (datorer) som hela tiden läser texter på alla hemsidor i hela världen. När man vill läsa något på nätet kan man använda en söktjänst, t.ex. Google. Ibland säger vi: "sök på Google" eller "googla". Skriv in några ord som du är intresserad av och så visar Google en lista med länkar till hemsidor som handlar om det.
Källkritik - är det sant?
Tänk alltid på att allt som står på Internet inte är sant. När du läser något på Internet, ska du alltid fundera på vem som har skrivit texten och varför han eller hon har skrivit den.
Klockan går.
Tiden går fort eller långsamt.
Min dotter går i tredje klass.
Han går på gymmet och tränar två gånger i veckan.
Om man vill fråga om skolan eller jobbet kan man säga:
Hur går det i skolan?
Hur går det på jobbet?
När man kommer hem på kvällen: Hur gick det i skolan idag?
När man vet att någon gjort en speciell sak, t.ex. åkt bil till Italien på semester. Då kan man fråga om bilresan: Hur gick bilresan?
Hur är det? = Hur mår du?
Hur är det på jobbet?
Hur var det på semestern?
Hur var det i skolan idag?
Man kan också fråga med verbet först i meningen: Går det bra i skolan/på jobbet? Gick det bra på provet igår? Var det trevligt på semestern?
I det gula huset bor en av Lisas kompisar. Hon går förbi huset. Nästa hus är rött och där bor en annan kompis. Lisa knackar på dörren och väntar en stund. Ingen öppnar, så Lisa går hem igen.
Många dörrar har en dörrklocka. Då kan man säga att man ringer på dörren. Man kan också säga att man ringer på hos en kompis eller plingar på hos en kompis.
Om ingen öppnar dörren kan man banka på dörren. När man bankar, slår man hårt på dörren, så det hörs ordentligt.
Man kan tuta med bilen.
Lastbilar kör långsammare än bilar. En snabb bil kör om en långsam lastbil. Då gör bilen en omkörning.
Det finns många substantiv och verb som liknar varandra.
Substantiv:
Det finns flera växlar på bilden. Man måste lägga i en växel för att bilen ska köra.
När man handlar i affären och betalar kan man också få växel tillbaka. Det kallas också växelpengar.
Växter låter ganska lika, men det betyder t.ex. blommor och gräs.
Verb:
Växla pengar = byta pengar från kronor till dollar. Växla språk = byta språk, t.ex. först prata svenska och sen säga ett ord på arabiska och sen fortsätta på svenska igen.
Växer är ganska lika, men betyder något annat - det växer många träd i skogen.
Skillnaden på långa och korta ljud:
Alla ljud och bokstäver är viktiga. På svenska kan ljuden vara långa och korta. Många ord betyder olika saker om ljuden är korta eller långa.
t a k t a c k
g r a t i s g r a t t i s
Det är viktigt att träna på de långa ljuden i svenskan. Om man inte göra rätt ljud långt, har svenskar svårt att förstå vad man säger. Om man kan göra rätt ljud långt, förstår svenskar lättare vad man säger.
Blanda ingredienserna till en jämn/slät smet.
Om det finns klumpar i smeten, så är den inte jämn. Ströbröd är krossat bröd. Ordet ströbröd är ett sammansatt ord, som liknar ordet strösocker.
Man smörjer en kakform med smör eller matfett. Att bröa kakformen betyder att man först smörjer med fett och sen häller/strör på ströbröd.
Man använder ofta jäst, när man bakar. Jästen gör så degen jäser.
Man måste använda ljummet vatten för att degen ska jäsa.
Man kan kavla ut en deg tunt och lägga på grönsaker. Sen kan man vika ihop degen och grädda den i en stekpanna.
Innan man äter måste maten svalna. Torra ingredienser är .t.ex. mjöl, socker, och kryddor.
En blandning är flera ingredienser som är blandade med varandra.
En smörblandning är en blandning med smör.
Ett tangentbord - man skriver text med tangentbordet. Det har många knappar.
En mus – man flyttar pilen (markören) på skärmen med musen. När man klickar på skärmen trycker man alltid på vänster musknapp. När man använder höger knapp, säger man alltid högerklicka.
Man kan ansluta (koppla in) många enheter (saker) till en dator, t.ex. en skrivare för att skriva ut text och bild på papper.
Några exempel på enheter, som man kan ansluta till datorn, är: MP3-spelare, telefon och USB-minne.
Starta program
På datorn finns många program. Utan program kan man inte använda datorn. Alla program har en ikon (bild), som man klickar på för att starta/öppna programmet. Ikoner finns på skrivbordet och på startknappen.
Var finns skrivbordet? Skrivbordet är bilden som visas när datorn har startats.
Var finns startknappen? Startknappen finns längst ner till vänster på skärmen.
En ikon kallas också för en genväg. När man startar ett program dubbelklickar man (klickar snabbt två gånger med vänster musknapp) på genvägen. Man kan ha flera genvägar till samma program, t.ex. på skrivbordet och på startknappen. Man kan ändra namn på en genväg, Man kan också ta bort en genväg. Men programmet finns kvar på datorn.
Använda program
Alla program har ett fönster. Det är en ruta på skärmen. Nästa alla program har menyer och knappar för olika funktioner (saker man kan göra). Menyerna finns längst upp i fönstret. När man klickar på en meny, visas en ruta med olika funktioner.
En knapp är en ruta med en bild eller en text, som man kan klicka på. Längst upp till höger i fönstret finns en knapp för att stänga av programmet. Den ser ut som ett kryss (X). När fönstret är mindre än skärmen, kan man klicka på fönstrets ram och drar med musen (man flyttar musen samtidigt som musknappen hålls ner) för att ändra fönstrets storlek. Man kan också flytta ett fönster genom att klicka längst upp på fönstrets rubrik och drar med musen.
