måndag 21 mars 2016

KRAV miljömärkning

Vi läste KRAV lättläst och jobbade med alla nya svåra ord

ett märke = liten symbol/bild som betyder något
KRAV-märket
vägmärke
trafikmärke
frimärke
klistermärke
bokmärke
födelsemärke

en lag = starkare än regel. Alla länder har lagar.
skollagen

en märkning = använder ett märke för att berätta något
miljömärkning

lita på = verb: tro på, sant

en regel = något man måste göra
spelregler
trafikregler
högerregeln

hänsyn = visa respekt
miljöhänsyn
hänsynsfull = adjektiv: har mycket hänsyn
hänsynslös = adjektiv: har inte hänsyn

utvecklar = gör bättre, växer

en utveckling = substantiv: prata om att det blir bättre/växer
skolutveckling
språkutveckling
teknisk utveckling
barns utveckling

klimat = allt väder i ett land

ny forskning = kunskap som ingen kan

KRAV bildades = började / startade

en vara = något man köper
matvaror
frysvaror
kylvaror
torrvaror

konsumenter = alla människor som köper/använder varor

producera = tillverka/odla

en producent = någon (t.ex. fabrik) som producerar/gör saker

ett bruk = gammalt ord för industri/fabrik
ett lantbruk = odla växer för mat / ha djur för mat
ett skogsbruk = jobba med skogen

brukar = använder (också: en vana som man gör)
förbrukar = använder så det tar slut

tisdag 15 mars 2016

Vasaloppet

Vi pratar om vad ord betyder i en artikel om Vasaloppet.

ett lopp = tävling där man t.ex. springer
vintern = bestämd form av vinter
världscupen = tävling för hela världen
spurtar = verb som betyder att springa/åka extra fort att komma i mål
herrar och damer = betyder samma som män och kvinnor i en tävling
en anledning =  betyder ungefär samma som orsak

Sedan gjorde vi egna meningar med alla ord.

Jag tänker åka Vasaloppet nästa år.
Jag sprang många lopp förra året.
Vintern börjar i december.
Världscupen är en gång varje år.
Hon spurtar mycket snabbt varje gång.
Herrar och damer tävlar tillsammans
Du har anledning att vara nöjd idag.

Ordföljden är viktig i svenskan. Träna på att skriva meningarna i satsschemat

måndag 7 mars 2016

På BB, ordningstal och tonåringar

Vi åkte till BB i tisdags.

På BB föder man barn. Det kallas också förlossningen.

Vad blev det?
- Det blev en flicka!

Hur stor var hon?
- Hon vägde nästan 4 kg och var 51 cm lång.


Jag blev mormor för andra gången.

Andra är ett tal/siffra som betyder ordning. Man kan också skriva med siffror såhär: 2:a

Ordningstal 1-10

1:aförsta
2:aandra
3:etredje
4:efjärde
5:efemte
6:esjätte
7:esjunde
8:eåttonde
9:enionde
10:e  tionde

Vi har en tvååring hemma betyder att man har ett barn (flicka eller pojke) som är 2 år. Man är tonåring mellan 13 och 19 år.

ing är ett sufix som ofta betyder substantiv.
ig är ett sufix som ofta betyder adjektiv.

Substantiv:

en tonåring       en sextioåring

Adjektiv:

en trettioårig kvinna
två sjuttioåriga gubbar

     

måndag 29 februari 2016

I trafiken

Man kan gå över vägen på ett övergångsställe.
Man kan promenera på trottoaren.
Man kan cykla på en cykelväg.
Man får inte cykla på trottoaren.
Den finns speciella vägar att cykla på.
Man cyklar på höger sida av vägen.
Man går på trottoaren
Om det inte finns en trottoar, så går man på vänster sida av vägen.
Igår fick jag stanna och vänta på grönt ljus.
Om man kör mot rött ljus, kan man krocka med en annan bil.
Det är jättefarligt och man kan dö.
När det är röd gubbe, måste man vänta på grön gubbe.

     

fredag 5 februari 2016

Ordföljd - Satsschema - påstående

Det är viktigt i vilken ordning orden kommer i det svenska språket.

Alla meningar följer samma mönster

Exempel

Verbet kommer alltid på andra plats.
Tid och plats (adverbial) kommer först eller sist.
Subjektet kommer först eller efter verbet.

Subjekt
Tid / plats
Verb 1
Presens
Preteritum
Subjekt stasadv.
(inte)
Verb 2
Infinitiv
Objekt
Predikativ
Adverbial
(plats / tid)
Han äter frukost
Han äter inte frukost
Han äter frukost i köket
Han vill äta frukost
idag vill hon äta frukost i köket
Idag ska hon inte äta frukost


måndag 25 januari 2016

Passiva verb

Vi pratar lite om passiva verbformer.

Det är viktigt med att subjekt och verb på svenska. Man hittar subjektet i en mening med frågan "vem" eller "vad" + verbet.

Exempel:

"Terrorister anföll en restaurang i Mogadishu."  -  Fråga blir: "Vem anföll en restaurang?"   Svaret är terrorister. Terrorister är alltså subjekt i den här menigen.

Subjektet är aktivt  -  det var terroristerna som anföll restaurangen. Det här kallas för aktiv form.

I tidningar och på nyheter berättar man ofta på ett annat sätt. Man berättar om restaurangen som terroristerna anföll. Om man börjar berätta om restaurangen blir den subjekt.

"En restaurang i Mogadishu anfölls av terrorister"   -  I den här meningen är restaurangen subjekt, men det var inte restaurangen som anföll. Det var terroristerna som anföll, eller hur? Det här kallas för passiv form. Restaurangen är subjekt, men det är inte restaurangen som gör något. När subjektet är passivt får verbet ett extra "s" - "anfölls".

I en passiv sats kallar man den som är aktiv för agent. I den här meningen är terroristerna agent.

Ett exempel:

Aktiv:   Ali fyller glaset med saft.
Passiv:  Glaset fylls med saft av Ali.


     

fredag 11 december 2015

Internet, nätet eller webben.

Inter = mellan   -  t.ex. internationell (mellan länder)
net   = nät   -  t.ex. fisknät, spindelnät
web = nät

Jag hittade ett recept på nätet
Jag ska leta efter information på Internet.
Jag ska läsa om det på webben.

Internet är många datorer som sitter ihop med varandra i ett nätverk.

Allting på Internet finns på datorer runt om i världen. Datorerna kallas servrar.

På svenska finns tre ord som betyder ungefär samma sak - hemsida, webbsida och webbplats.
På Internet finns miljarder hemsidor. En hemsida eller webbplats är flera dokument/sidor som hör ihop. Det är ungefär som en bok med flera sidor. Sidorna handlar om samma saker.

Alla sidor på Internet har en adress. Alla sidor på samma webbplats börjar med samma namn.

Det här är ett exempel: http://www.camillaskeramik.se   Man brukar läsa adressen: "veveve punkt camillaskeramik punkt se"

Man kan se på adressen, att den kommer från Sverige. Alla adresser som slutar på .se används mycket i Sverige. Alla länder har egna adresser, t.ex..sy (Syrien), och .af  (Afghanistan).

camillaskeramik.se har flera undersidor, som börjar med samma namn. Här finns några exempel:
http://www.camillaskeramik.se/index.cgi?v=bildspel-bilder
http://www.camillaskeramik.se/index.cgi?v=index&s=om-camillas-keramik-hemsida
http://www.camillaskeramik.se/index.cgi?v=kontakta-camillas-keramik

Alla hemsidor har länkar. En länk är en Internetadress som man klickar på. När man klickar på en länk, visar webbläsaren den sidan. Länken kan gå till en undersida eller en helt annan hemsida med en annan adress.

Man säger ofta att man surfar på nätet. Det betyder att man hela tiden växla sidor. Allting på Internet sitter ihop som ett nät. Överallt kan man komma till många olika ställen.

För att visa en hemsida måste man ha en webbläsare. Det är ett program som visar text, bilder m.m på nätet. Det finns flera olika webbläsare, t.ex. Chrome, Internet Explorer, FireFox och Safari.

Man skriver in en Internetadress i webbläsaren för att visa hemsidan. Då kan man säga att man "går in på" eller "surfar in på" den hemsidan.

Säters Kommun har en webbplats - www.sater.se)  Vilken information kan man hitta där?

En blogg är en hemsida, som visar texter, bilder m.m. Den som har bloggen skriver inlägg (texter). Det sista inlägget visas först. Bloggen används för att skriva om nya saker varje vecka eller varje dag.

Vad är adressen till vår blogg här på SFI?

Har du "varit inne på" bloggen den här veckan?

Det finns miljarder med hemsidor på Internet. Det är svårt att hitta det man vill, eftersom man inte vet vilka webbsidor som finns.

Därför är söktjänsterna viktiga. Det är stora servrar (datorer) som hela tiden läser texter på alla hemsidor i hela världen. När man vill läsa något på nätet kan man använda en söktjänst, t.ex. Google. Ibland säger vi: "sök på Google" eller "googla". Skriv in några ord som du är intresserad av och så visar Google en lista med länkar till hemsidor som handlar om det.

Källkritik  -  är det sant?

Tänk alltid på att allt som står på Internet inte är sant. När du läser något på Internet, ska du alltid fundera på vem som har skrivit texten och varför han eller hon har skrivit den.