Det finns många substantiv och verb som liknar varandra.
Substantiv:
Det finns flera växlar på bilden. Man måste lägga i en växel för att bilen ska köra.
När man handlar i affären och betalar kan man också få växel tillbaka. Det kallas också växelpengar.
Växter låter ganska lika, men det betyder t.ex. blommor och gräs.
Verb:
Växla pengar = byta pengar från kronor till dollar. Växla språk = byta språk, t.ex. först prata svenska och sen säga ett ord på arabiska och sen fortsätta på svenska igen.
Växer är ganska lika, men betyder något annat - det växer många träd i skogen.
Skillnaden på långa och korta ljud:
Alla ljud och bokstäver är viktiga. På svenska kan ljuden vara långa och korta. Många ord betyder olika saker om ljuden är korta eller långa.
t a k t a c k
g r a t i s g r a t t i s
Det är viktigt att träna på de långa ljuden i svenskan. Om man inte göra rätt ljud långt, har svenskar svårt att förstå vad man säger. Om man kan göra rätt ljud långt, förstår svenskar lättare vad man säger.
Blanda ingredienserna till en jämn/slät smet.
Om det finns klumpar i smeten, så är den inte jämn. Ströbröd är krossat bröd. Ordet ströbröd är ett sammansatt ord, som liknar ordet strösocker.
Man smörjer en kakform med smör eller matfett. Att bröa kakformen betyder att man först smörjer med fett och sen häller/strör på ströbröd.
Man använder ofta jäst, när man bakar. Jästen gör så degen jäser.
Man måste använda ljummet vatten för att degen ska jäsa.
Man kan kavla ut en deg tunt och lägga på grönsaker. Sen kan man vika ihop degen och grädda den i en stekpanna.
Innan man äter måste maten svalna. Torra ingredienser är .t.ex. mjöl, socker, och kryddor.
En blandning är flera ingredienser som är blandade med varandra.
En smörblandning är en blandning med smör.
Ett tangentbord - man skriver text med tangentbordet. Det har många knappar.
En mus – man flyttar pilen (markören) på skärmen med musen. När man klickar på skärmen trycker man alltid på vänster musknapp. När man använder höger knapp, säger man alltid högerklicka.
Man kan ansluta (koppla in) många enheter (saker) till en dator, t.ex. en skrivare för att skriva ut text och bild på papper.
Några exempel på enheter, som man kan ansluta till datorn, är: MP3-spelare, telefon och USB-minne.
Starta program
På datorn finns många program. Utan program kan man inte använda datorn. Alla program har en ikon (bild), som man klickar på för att starta/öppna programmet. Ikoner finns på skrivbordet och på startknappen.
Var finns skrivbordet? Skrivbordet är bilden som visas när datorn har startats.
Var finns startknappen? Startknappen finns längst ner till vänster på skärmen.
En ikon kallas också för en genväg. När man startar ett program dubbelklickar man (klickar snabbt två gånger med vänster musknapp) på genvägen. Man kan ha flera genvägar till samma program, t.ex. på skrivbordet och på startknappen. Man kan ändra namn på en genväg, Man kan också ta bort en genväg. Men programmet finns kvar på datorn.
Använda program
Alla program har ett fönster. Det är en ruta på skärmen. Nästa alla program har menyer och knappar för olika funktioner (saker man kan göra). Menyerna finns längst upp i fönstret. När man klickar på en meny, visas en ruta med olika funktioner.
En knapp är en ruta med en bild eller en text, som man kan klicka på. Längst upp till höger i fönstret finns en knapp för att stänga av programmet. Den ser ut som ett kryss (X). När fönstret är mindre än skärmen, kan man klicka på fönstrets ram och drar med musen (man flyttar musen samtidigt som musknappen hålls ner) för att ändra fönstrets storlek. Man kan också flytta ett fönster genom att klicka längst upp på fönstrets rubrik och drar med musen.
Vi pratar om bisatser. Här är några exempel på bisatser, som börjar med ordet när. Ordet när kallas då för bisatsinledare och börjar bisatsen.
Bilen gick sönder,när vi åkte till Stockholm.
Jag lagade mat, närjag kom hem från skolan.
Katten jamar,när den vill ha mat.
Alla måste gå ut, när brandlarmet ringer.
Hon lyssnar på svenska texter, när hon promenerar till skolan. När jag kom hem, tittade jag på TV.
När hon vaknade på morgonen, var klockan halv nio och hon kom för sent till jobbet.
Vi pratade om några ord, som man använder vid bakning.
Infinitiv
Presens
Preteritum
Imperativ
att hälla
häller
hällde
häll!
att röra om
rör om
rörde om
rör om!
att vispa
vispar
vispade
vispa!
att grädda
gräddar
gräddade
grädda!
att garnera
garnerar
garnerade
garnera!
att smörja
smörjer
smörjde
smörj!
att mjöla
mjölar
mjölade
mjöla!
att smälta
smälter
smälte
smält!
att svalna
svalnar
svalnade
att blanda
blandar
blandade
blanda!
Motsatsen till blandar är sorterar.
en fyllningär det man fyller i t.ex. en paj.
en äggula är det gula i ägget. Det finns också en äggvita i ägget.
Man kan använda matfett istället för olja.
På julmarknaden ska många SFI-elever bjuda på mat och bakverk från sina hemländer. Vi ska börja träna på att skriva recept och prata om hur man lagar mat och bakar.
Ett recept är en instruktion
En instruktion använder vi när vi vill berätta hur man ska göra någonting. Ett recept berättar hur man lagar en maträtt eller bakar en kaka.
När man skriver ett recept eller en instruktion måste man tänka på:
Vad behöver man för att baka det här eller göra det här.
I vilken ordning ska man göra sakerna.
Välja en bra rubrik och kanske också en eller flera bilder.
Vad behöver man
Man kan behöva ingredienser, verktyg och material.
Vad ska man göra först
Man kan gärna numrera (skriva nummer 1,2,3,4 o.s.v.). Då blir det tydligt vad man ska göra först och vad man gör sen.
Då behöver vi många ord för ordning, t.ex. först, sedan, därefter, efter en stund, när, innan, till sist, slutligen.
Uppmaning (imperativ)
Ofta använder man verb i imperativ i instruktioner. Men man kan också skriva en instruktion i du-form eller man-form. Det ska vi prata mer om en annan gång.
Mer information
En instruktion kan också innehålla goda råd (tips) eller varningar.
Goda råd är till för att hjälpa så man inte gör fel. I ett recept kan man t.ex. skriva "ta gärna lite smör i smeten, så blir det lättare att steka"
En varning är till för att man inte ska skada sig. I ett recept kan man t.ex. skriva "tänk på att stekpannan blir väldigt varm!"
Idag pratade vi lite om bisatser. Här är några exempel på bisatser, som börjar med ordet som. Ordet som kallas för bisatsinledare och börjar bisatsen.
Bilen,som jag köpte igår, var dyr.
Maten, som jag lagade igår, var jättegod.
Boken, som jag läser nu, är spännande.
Skolan, som jag går på, heter Dahlander.
Vi har en granne, som heter Andersson.
Han har en hund, som är ganska stor.
